Det har nyligen varit blivit nytt år och julhelgen försvann lika snabbt som den kom. I ett tidigare inlägg skrev vi om hur många kände sig stressade kring just jul med allt vad det innebär, i dag skriver vi i stället om blyghet och hur detta påverkar barn i skolan, men också om vad blyghet faktiskt är.

2661545-smiling-faces-kidsI Svenska Dagbladet kan vi läsa om hur blyghet är mer än bara skyggt beteende, i begreppet ingår fler komponenter än så. Enligt forskare kan blyghet både vara ett personlighetsdrag och en reaktion som är situationsbetingad. Vad visar då studier av blyghet?

Jo, enligt samma nyhetsartikel, så ingår i blyghet främst tre ingredienser: tankar, känslor och beteende. I tankar kan konstateras att blyga barn och vuxna ofta oroar sig för vad andra personer ska tänka om dem, att de ska bli bedömda negativt. Känslomässigt känner sig blyga ofta nervösa och illa till mods i en utmanande social situation. Vanligt förekommande är rodnader, hjärtklappning och svettiga handflator. I beteende undviker blyga personer ofta ögonkontakt, kan svara enstavigt på tilltal och har ibland svårt att inleda samtal med andra. I vissa fall undviker de helt särskilda sociala situationer.

Det som är svårt med blyga barn i skolan är ofta att de blivit experter på att vara osynliga bland de andra barnen. De tar inte plats, räcker inte upp handen fast de kanske kan svaret med rädsla för uppmärksamhet till sin person. Det kan vidare göra så att de blir utanför och känner sig ensamma. Eller känner att de inte får vara så som de är, utan måste försöka vara extrovert för att det premieras i vår kultur.

Det är inte så att de försöker stå i centrum för andras uppmärksamhet, men de är hela tiden oerhört medvetna om sitt eget beteende och oroar sig för hur andra uppfattar dem – Svenska Dagbladet

Vad beror då blyghet på? Enligt forskare handlar det om gener som ger oss vissa personlighetsdrag – samtidigt som uppväxtmiljö samt lärare och samhälle tillsammans med vänskap och föräldrar, också har betydelse för den blyges utveckling.